Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Landsortens hjältegloria - § 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSORTENS HJÄLTEGLORIA 227
Detta, herr konsul, är av den mest
utomordentliga betydelse för förståelsen av och den oförvillade
synen på vårt moderna Sverge och för det rätta
bedömandet av dess i mångas ögon olösliga problem.
Måhända äro de icke så olösliga, då man betraktar
dem från toppen av sådana ofrånkomliga fakta, som
herr konsuln haft den stora älskvärdheten att nu
på ett så glänsande sätt framlägga för vår blick.
Det finns, herr konsul, i det alltid märkvärdiga och
i spetsen för planetens tankeliv ständigt gående
Frankrike, en högst originell man. Han lever i en av
Europas ledande och mest kända handels- och
sjöstäder: Bordeaux. Och är professor i något, som tillsynes
har ytterst föga med handel och sjöfart att göra,
nämligen det torra, beniga och synnerligen abstrakta
ämnet: statsrätt. Hans namn är professor Léon
Duguit, och han är den inom den moderna
världsstadens juridiska kretsar mest om- och motstådda
mannen i vår tid. Jag skall inte uppta herr konsulns
tid med en närmare redogörelse för hans lika
självklara som i flertalets ögon besynnerliga idéer. Jag
skall endast nämna, att huvudpunkten i hans
uppfattning rör sig kring de båda grundstenarna för den
gamla romerska rätten: imperium och dominium eller
statens rätt att kommendera över alla sina individer,
samt individens rätt att utan några sociala
förpliktelser härska över sin egendom.
Professor Duguit håller före, att denna tvehövdade
rätt icke existerar, att den är en tillfällig, historiskt
förklarlig konstruktion och att förklaringen till vår
tid är, att denna rättsuppfattning håller på att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
