Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Landsortens hjältegloria - § 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beroende på att just nu världstendensen är övervägande
inriktad på det materiella. Men vi ha grund att
tro, att denna materialism steg för steg håller på
att ge vika för en humanare syn, och vi kunna
hoppas, att i tidens fullbordan få skåda väldiga
städer, som skola utöva samma inflytande i tankens
värld som Perikles’ och Äskylos’ Aten, som Lucretii
och Juvenalis’ Rom, som Michel Angelos Florens,
som Elizabeths London och som det senare
1600-talets Paris.
Därpå tyder, som ett hoppgivande tecken, att
världens ledande folk äro de, som ha de väldigaste
stadsbefolkningarna.»
Vad vi alltså nu ha att utforska är, hur en stad
som detta Härnösand, liggande mitt i en hård och
vild natur, gått och går tillväga för att framskapa
sådana män som en direktör Törner, en konsul Isaksson
m. fl. Det vill säga, hur den svenska landsortsstaden
lyfter de individer, den omsluter, och tvingar dem
att arbeta först och främst för den egna staden, sedan
för hela världsstaden. Och vi skola nå denna kunskap
genom att studera, hur den allmänna
världsutvecklingen först tvingat fram en ombyggnad av staden,
sen tvingat dit folk från alla håll och slutligen tvingat
dem att förvandla sin livssyn i allt större
utsträckning till deltagande i det skapande världsarbete, som
nutiden kallar amerikanism.
De båda herrarna gingo efter dessa professorns
orienterande ord in på stadsingenjörskontoret och
mottogos där av förste stadsingenjör Heldt.
Stadsingenjörskontoret, som låg omedelbart intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
