Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Landsortens hjältegloria - § 9 - § 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Löjtens 20-åriga akvavit, pilsner, sherry, champagne
och portvin. God middag!
Disponent Fahlman skrattade, så att hans tårar
runno, herr Ankarsparre sade:
— Men medge, att det är en förtjusande gammal
herre!
Då stötte direktör Törner käppen i gatan och såg
nästan lika grym ut som professorn själv, och sade:
— Det är, ta mig fan, en karl! Hade vi bara
100 sådana karlar i Sverge, skulle världen få se på
någonting storartat.
Alltnog!
Middan blev den angenämaste. Professorn hade
klätt sig i redingote med sin Nordstjärna på (han
var ju ett original!) och lyste. Och när middan var
förbi och man satt vid portvinet, fattade han sitt
glas och yttrade följande:
— Att tala under en middag anser jag, mina
herrar, lika opassande som att tala med mat i
munnen. Även där är Amerika före Europa, ty i Amerika
får man äta i fred, sedan komma talen.
Men nu, värmda, tack vare vår förekommande
källarmästare, av en utmärkt middag och av goda viner,
äro våra själar beredda att blicka ut över tingen.
Nu är därför ögonblicket inne, då jag kan förmå
er, mina herrar, att upptäcka den svenska landsortens
hjältegloria.
Jag skall framställa den enkelt, så att den lätt skall
fattas av eder.
Denna hjältegloria är den moderna teknikens gloria,
och att den lyser klarare och starkare över landsorten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
