Jag läste igenom papperen i bilen.
- Nå sade jag till Hedin vad tyckte du om samhället?
- Du vet jag vart häpen! Dom där HSB-husen! Det har dom inte maken till varken i södra Sverige eller ens i U. S. A.
- Vill du veta lite om hur det byggs i ett sånt här industrisamhälle i Norrland! Lyssna då! Om man tar byggnadsverksamheten i stort till att börja med har man enligt dessa siffror som jag har här framför mig under åren 1933, 1934, 1935, 1936 och 1937 byggt 1.186 rum och 523 kök, under samma tid 5 kök utan rum, 55 rum utan kök och 2 lägenheter om 2-3 rum utan kök. Det är en del?
- Ja, du vet det är mycket det! Det är samma takt som i Stockholm, tänkera.
- Vidare! Antalet med boningshus bebyggda tomter i samhället tycks vara 1.467 och av dem saknar cirka 400 vatten och avlopp. Det är i alla fall cirka 25 procent. Det passar inte i ett idealsamhälle eller hur?
- Nej, du vet, då blira häpen.
- Vidare under här uppgivna tid alltså i 5-årsperioden 1933-37 har man byggt cirka 525 nya lägenheter, av vilka 136 om ett rum och kök, 231 om två rum och kök, 88 om tre rum och kök, 17 om fyra rum och kök, 21 om fem eller flera rum och kök, 4 om ett rum och kokvrå och 17 om två rum och kokvrå. Alltså: av smålägenheter är kategorien två rum och kök den mest spridda, av större lägenheter den med fem rum eller mera och av kokvråtypen den med två rum. Ser du sammansättningen av bostadstypen framför dig?
- Ja det göra!
- Så kommer vi till vatten och avlopp. Dylik servis fanns 1937 i 1.163 fastigheter och vattenklosetternas antal var 1.481 stycken. Minns du, vad provinsialläkarn i norra Skåne sa om faran från det växande antalet klosetter? Problemet är snart aktuellt även häruppe i Norrland. Kan du se någon skillnad på förhållandena därnere och häroppe?
- Nej, du vet, jag blir mer och mer häpen!
- Så till sist har vi bad och duschrum. På samma period inrrättades dylika i 191 lägenheter. Det blir nära nog i var åttonde lägenhet. Det är inte som det ska vara.
- Nej du vet i U. S. A. har varje människa.
- Så ska det vara. Men det är en sak som slår mig då jag ser alla dessa spritt nya villor. Kommer du ihåg vad doktorn i norra Uppland sa? Att ett trähus som är över hundra år hänger på väggarna och är en ruin omöjlig att reparera. Men hus som är hundra Ar och mer är byggda av liggtimmer och kärnvirke. Dom här villorna däremot vad är det? Jo en betongsockel och på den kanske på sin höjd en och en halv tums plank, papp och trämassa i form av masonit, treetex, plywood och allt, vad det heter. Dessa villor är pappkartonger, och förutsättningen för att kunna bo i dom är centralvärme. Till dess att dom gistnar och spricker som gamla båtar i solen. Då går värmen rätt ut i luften och reparation är omöjlig, om inte annat därför att det blir för dyrt. Det blir billigare att bygga nytt. Och när tror du, det inträffar? Om ett timmerhus håller i hundra år, så håller dom här pappkartongerna kanske i tjugufem. Och om dom gamla massiva timmerhusen se eländiga ut, hur ska det då gå med dom här skalen. Bara målarfärgen regnat av? Minns du egnahemsstugan i Göinge? Sverige kommer att se fasaväckande ut om tjugufem år. Det kommer att verka en enda sammanhängande kåkstad!
- Nä, hörru!
- Då kommer jag för längesen att vara död, så jag lär inte se't. Men du har en chans. Minns då mina ord. Men! Det finna en utväg. Du, som har levt i U. S. A., vet du, vad som är den avgörande skillnaden mellan U. S. A. och Europa? Inte! Jo, att i Europa halvsular man sina gamla skor, men i U. S. A. kastar man bort dom, likadant med konfektionslumpen. Nå! All den här villabebyggelsen, det är motsvarigheten på bostadsområdet till sko- och kostymkonfektionen. Det kan betyda en alldeles ny epok i Sveriges historia. Förr byggde man, så gott man kunde, för evigheten. Nu bygger man för en kortare eller längre säsong. Och nästa steg blir, att A.B. Armator i Stockholm eller Contractor eller vad det heter, bygger opp en hel vagnpark av såna där maskiner, skopor, som dom puffar omkull gamla utdömda hus med. För hela landets räkning. Inga bostäder kommer i framtiden att halvsulas. Dom kommer att slängas bort. Det blir konsekvensen av det moderna byggnadsmaterialet, och då blir det än lättare för Sverige att följa med moderna ute i världen.
- Äh, du vet, Nordström! Du är tokig.
- Ja! Man säger det. Och det är mycket möjligt. Men det är
alltid jag, som får rätt. Det är det, som är det konstiga.
