Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25
sinnige de uppenbare syndare, som utan tecken till
uppwäckelse blott föllo honom till och trodde, neml. att han
hade rätt. ”Ingen behöfde ångra sina synder, det wore
stridande emot christna läran; ty de woro borttagna innan
man warseblefwe dem.” Man behöfde således blott tro,
att så war *). Det war wanligt att angripa de
twekande med den hotelsen och det löftet: antingen går du
ut härifrån ett djefwulens barn eller ett Guds barn:
tror du, att jag är sånd af Gud och talar Guds ord,
så går du ut salig,” hwarwid likwäl hörde till saken,
att taga E. J:s. i hand. Häruti ansågs ligga en för
tron synnerligen underläkande kraft, hwadan hans
lärjungar, då det icke lyckades för dem att öfwerwinna
någons otro, ifrigt uppmanade att tala med E. J:s. och
taga honom i hand, så skulle det snart wara giordt **).
*) På en samling i slutet af Maj 1844, der han ifrigt
förfäktade, att de trogna ingen synd hafwa, hade han så när kommit
af sig genom följande inkast af en ung flicka: ”Men hur skall
jag det förstå, om Job läse wi, att då swedan war ganska
stor, upplät han sin mun och förbannade sin födelsedag. Det
war ju synd? Och ändå säger Gud sedan: min tjenare Job.
Efter Gud kallar honom sin tjenare, så war han wäl
trogen.” E. J:s. började bläddra fram och tillbaka i Bibeln
under yttrande: ”lät se, lät se!” Men redde sig slutligen
sålunda: ”Jag skall tala wid dig om det der en an’ gång.” Eljest
är E. J:s. aldrig swarslös. Men detta inkast af ett barn war
allt för owäntadt.
**) ”Såsom ett bewis bland många, huru blindt E. J:sons
lärjungar tro på Mästaren — den ”af Gud sände” — och huru
afgudiskt de äro honom tillgifna, må anföras ett yttrande af
en Upplands flicka, som, på E. J:sons inrådan, kommit hit
upp — drifwen af omsorg för sin själ — och nu tjenar i
Stenbo, Forssa socken: ”Då får dåm si” — sade hon med fast ton,
wid ett besök hos mig d. 11 sistl. Aug. — ”att dåm har
korsfäst härlighetens Herre för hwar och en misstanka, dåm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
