- Project Runeberg -  Erik-Jansismen i Helsingland : Historisk och dogmatisk framställning jemte wederläggning af läran /
30

(1845) [MARC] Author: Per Niklas Lundqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

30

sig, huru han på 3 år icke känt den minsta onda lusta
i något hänseende, uppstod wärden Ol. Olsson och, för
att gifwa E. J:s tillfälle att rättfärdiga sig i afseende
på det äfwen dit spridda ryktet, yttrade: ”Men hör du,
E. J:s., hur war det med den flickan i Delsbo då?” ”Ja,
med den der flickan i Delsbo! det war så det, att det
war ett Guds straff *) öfwer mig derföre, att jag ett
par dagar hade trott, att Magister N. N. war en sann
christen, och det war en swår synd.” Då det förut war
en afgjord sak, att Guds Ande talade genom E. J:son,
så war denna förklaring alldeles tillfyllestgörande; ty då
begärelsen war ett straff, så kunde ju E. J:s. icke
hindra’t. Anhängarena hafwa fått lida mycken smälek för
denna fläck på mästarens helighet, men förklara med
frimodighet, att det är lögn, äfwen de, som på
ofwannämnda samling hört E. J:s. sjelf widgå det. Så wäl
hos E. J:s. som hos hans lärjungar uppenbarar sig en
sådan krångelaktighets och lögns anda, att man må
förwånas. Författaren kan sjelf derom wittna. Han har
talat både med mästaren och lärjungar. Om t. er. E.
J:s. genom en nyss yttrad sats drifwes i trängsel, kan
han med den största bestämdhet förklara: ”det har jag
aldrig sagt.” Huru djupt likwäl den fula
omständigheten kännes, kan man sluta deraf, att E. J:s. på hösten
1844, wid besök i Delsbo, tillsammans med en hop af
de sina öfwerfallit Carin Ersdotter med hotelser och
förpannelser, för att förmå henne till återkallelse, dock utan
framgång.

*) E. J:s. bekänner i denna punkt Påfwens lära, hwilket följande
ord i Concordia Pia, Apologien, sid. 37 i Umeå Uppl. bewisa:
”Men säga wederparterne widare: den onda begärelsen
är ett straff och icke någon synd; deremot säger Luther,
att han är en dödlig synd.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lperikjans/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free