Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75
dylikt bemödande är i strid både med Frälsarens ord:
”Ransaker skrifterna,” och med apostoliska förmaningar:
llärer och förmaner eder inbördes m. m.; så will jag
nu, att männerna bedja i all rum” m. m.;
hwarförutan det ligger så alldeles i menniskans natur, att de,
som äro ens sinnade, söka hwarandras sällskap. Wi se
detta sannas i hwilken sinnesriktning som helst. Det skall
ock alltid förefalla folket såsom den widrigaste
orimlighet, att, då Conventiklar för hwarjehanda werldsliga
förlustelser äfwen på sabbatsdagen äro tillåtna och
öfliga, en Conventikel för andelig uppbyggelse utur Guds
ord och kyrkans renläriga skrifter med sång och bön skulle
wara i lag förbjuden samt af bäde prest och lekman
afsklydd såsom en missgerning. Sådan inwändning får man
ock ofta höra, och ingen rättänkande kan deremot anföra
någon gensägelse. Häraf synes ock tydligt
olämpligheten af en sådan anwändning af 1726 års Kongl.
Placat, som allmänna rösten obetänkt wanligen will göra.
Likwäl hafwa ”Läsarne” på de sednare åären icke rönt
något motstånd af sitt presterskap, sedan det hunnit inse,
att denna religiösa sträfwan i allmänhet bar god frukt
i lefwernet, och icke kunnat anklaga dem för någon
willfarelse utan att med detsamma förklara Luther och Arnd
m. fl. för kättare, ehuru en del missförstå Läsarnes
enwishet att icke wilja dansa m. m. och icke kunna förlika
sig med den deri liggande, som det heter, ”fördömelsen
öfwer lifwets oskyldiga glädje.” Men Läsarne förmena,
att de handla rätt, då de afhålla sig från all sådan
rolighet, som, efter deras erfarenhet, har ett söfwande
inflytande på sinnets riktning till det andliga, helst tusende
andra störande hinder ligga i wägen både inom och utom
menniskan, hwilka ej kunna undkommas; hwadan
menniskan har nog frestelser ändå, utan att föka dem. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
