Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Och högt som Trollhättans frusande våg
Han sjöng de fäders segersång,
Och sög sen mjödhornets fradgande brädd.
Men, lik den töckniga vinternatt,
Så mörk, så tårögd på ätthögen satt
Den tappre Gylfe pansarklädd.
»Hvi suckar den starke Gylfe än?» —
Så röto hans kämpar — »Till .strid! Till strid!
Här tråna ju dina modige män ?
Upp! än är det tid
Att vinna din röfvade Aura igen.» —
Men, lik den töckniga vinternatt;
Så mörk, så tårögd på ätthögen satt
Den starke Gylfe, pansarklädd.
Han hof mot hafvets aflägsna strand
Sin ännu blodiga kämpahand,
Men sjönk sen på sin ljung-vexta bädd.
»Nej! — röt han liksom fjällstormen vild —
»Nej! evigt hon är från mitt famntag skild.
»I den rtiäktiga röfvarens band
»Står min Trolofvade der!
»Förgäfves hon gömmer sin Gylfes bild.
»Förgäfves hon stafvar, sorgsen och rädd,
»De namn som jag skrifvit i hafsbräddens sand. —
»Ack! ensam klagar Gylfe här;
»Ack! ensam, ensam han är
»Förskjuten och hädd!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
