- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Första bandet. Förra delen /
37

(1866) [MARC] Author: Pehr Henrik Ling With: Bernhard von Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

"Nej! ätthögens åbo ej kommer tillbaka;
"Men Han, som skall frälsa vår suckande jord,
"Han famne och värme vår kyliga Nord!»

Slutanmärkning.

De flesta häfdforskare hafva antagit, att Åsarnes invandring till vår Nord,
under deras namnknnnigaste härförare AsiaOden, skett det sista halfva århundradet
före Kristi födelse, och denna tidrymd omfattas af närvarande stycke.

Asaläran miste, likasom alla andra jordiska skenbilder, vexla och förtyna,
sedan Kristna religionens sol uppgått i Östern, der Judaismen var denna
gudasols morgonstjerna. I Norden, dit hennes stråkr inträagde först ett årtusende
senare, var Asaläran, fastän mera en naturdyrkan än den förra, och ehuru
sjunken i vanhelgd hos sina egna anhängare likväl genom sin inre betydelse, en
hemlig föreningslänk mellan forntid och Kristendom. Derföre funno de Kristna
beskydd i vår Nord, då sjelfva det bildade Rom i århundraden Varit befläckadt
af martyrers blod. Nordens hedningar brukade först öppet våld, sedan de
Kristna presterna, fridsamt emottagna, och missbrukande denna frid, böljat våldföra
landets lagar och gudastoder. Vidare öfver detta ämne i slutmärkningen till
29:de sången.

Misstydd, likasom andra gudaläror, af sina egna anhängare, var likväl
Asaläran ett förebud till Kristendomen; ty hon var bildrik utan retande sinlighet,
allvarlig utan fasaväckande vildhet, och denna våra fäders tro, i förening med
det politiska förhållande, hvari Åsarnes högsta anförare stod till hela Norden,
hvilken han med härsmakt omöjligen kunnat inkräkta, gjorde fridén till hans
säkraste bundsförvandt. Också finna vi hvarken i Ynglingasagan, eller i någon
annan urkund, att AsiaOden, eller hans medfölje, sjelfmant sökt med vapen
göra sitt intåg gällande i vår Nord, fastän Jotastammen var Åsarnes fiende.
Det uttrycket: då Åsarne kommo till Norden (icke: då Åsarne intogo Norden)
finnes i hvarje nrknnd, som berör denna vigtiga händelse. AsiaOden beskrifves
såsom en stor härförare, hvilken alltid segrade, och var lika fruktansvärd för
sina fiender, som ljuf för sina vänner; och det heter, att Åsarne alltid voro de
andres öfvermån, då de profvade hvarandra, och att de förre genom
synvånd-ningar öfvervunno infödingarna; men hvarken AsiaOden eller hans Diar och män,
sägas hafva våldfört desse. Sjelf förföljd, eller åtminstone osäker för Romarnes
omätliga inkräktningar, sökte han lugnet bland Nordens obildade stammar. Och
då han icke sjelf utgaf sig för gud; — ty det gjorde folket i sin blindhet, —
framstår han mindre listig än de fleste verldseröfrare. Hans son, AsiaThor, var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:01:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lphsamlarb/1f/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free