Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Odén: »Jag flög ifrån Nordfjällen bort,
»att Gudars och menniskors fader berätta
»om striden. Se! Freja på skummande häst
»der far, jemte dina Valkyrjor trenne:
»mång kämpe der viges, af dem och af henne,
»till Folkvangers eller till Valhalls gäst.
»Dock än står min son som en Halfgud, i striden;
»ty honom du störst ibland dödlige gjort
»Hans ande är hög, och hans mannamod stort;
»men styrkan flyr bort med den vingade tiden.»
Den mägtige Odén, vid Hermoders tal,
satt tyst. Men ett gny gick kring sköldbetäckt sal;
ty Magterne alla sig reste från bordet:
den ena och andra tog genast till ordet.
Det ljöd, som när storm mellan bergsklyftor far,
och ingen förmår att de väderstreck skilja:
»Mitt namn åt en Asadrott gifvit jag har;
»ty se, det var mägtige Valfaders vilja.
»Men nesa den drotten till namnfäste fick!»
Så ropet från en till den andre der gick.
Vildt Ljungaren AukaThor ögonen hälfde,
att blodsken kring Valhall sig spred, vid hans blick,
och ulfven och örnen vid gullporten skälfde 11).
Men mägtige Odén på Gudarne såg;
så blickar en vårsol på islossad våg,
som, närd af dess värme, hörs brusa och svalla.
Vid blicken förstummade magterna alla.
Då talte han: »Hafven J alla förglömt?
11) Dessa rofdjur, sinnebilder af striden, sades vakta Valhalls port. Se
slutanmärkni nge n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
