Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
’hans blod skall du strax dina Hemgudar gifva
’till spis, att vår resa må lyckosam blifva!
’Jag sjelf åt en Öfvermagt offer ej ger,
’det vet du. I mjöd och i sömn vill jag njuta
mitt lif, tills jag dig kan i armarna sluta.’
Då svarade Ogn: ’Redan natten är på;
’vid dagsljuset Gudarne offras han må/
»Af Starkodder blef jag som dödsoffer bunden;
»sen förde mig Ogn till den heliga lunden.
»Tre mör henne följde; hon talte till dem,
»det let som vårt språk uti fädernas hem:
’En treårig qviga till altart man lede,
’vid midnatt! För hemlandet offra jag vill.
’Jag sjelf icke mera mig sjelf hör till!
’ty alla nu flytt undan Starkodders vrede.’
»Jag tyckte hon nämnde sen Alfhild och Alf —»
Skrek AsaThor åter, så gästsalen skalf:
»Hvad ord har du sagt? Lefver Alfhild den unga?». ..
Han teg; ty han såg i den gästfyllda sal,
omkring sig de öfriges hånblickar ljunga.
Då fortsatte Säming den djerfve sitt tal:
»Om Alfhild och Alf jag ej mera försporde.
»Vid midnatt kom Ogn. Af en qviga hon gjorde
»ett offer, och nedgrof dess hud och dess ben,
»och sjelf mina bojor hon lossade sen.
»Hon gaf mig ett fingerguld; än jag det äger8):
»ett fredstecken var det; och så hon nu säger
5) Liten gullring. Som bevis att helsningen fördes från den man uppgaf,
lemnades budhafvareu ett tecken, ring, signet, o. a. d., som budets mottagare kände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
