Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Skön Eysa och Evmer de sjöngo så,
och Vifel och Vesete lyddes derpå,
med glädje. Men AsiaOden sig kastar
på gullsadlad häst, och kring Noreg han hastar,
med Diar och söner. Och AsiaThor
till molntäckta Dofre med Svade for.
Om Holgaland detta. Men högst upp i fjällen,
en skara af Jättar som vildrenar lopp:
på elfvarnes stenar, på snöfjällens topp
de ila mot vester. På vådliga ställen,
som hejdat mång andra, de framgå likväl
helt hastigt och tryggt, liksom simmande skäl 1S)
bland isvrak. De vandrande fram ännu ila;
men tröttna omsider, och nödgas att hvila.
Då talar den ena, som förde dem an,
och Hårdverk den hätske så kallades han:
»Vi följde ditt råd; som en stormil, vi hastat
»hit opp; och ännu har vår fot icke rastat.
»Hvi har du förgätit hvad hämden oss böd?
»Förgäfves oss väntar den vredsinta Glöd,
18) I Saxos tid berattade folket, att Nordens fordna Jättar voro så snabba
och rörliga, att de i ett oeh samma ögonblick voro nära och långt borta, voro
b&de synliga och osynliga. Se foretalet till Saxos Danska historia. Förmodligen
har denna sägn uppkommit på grund af deras vana att gå i fjälltrakter, hvarest
de ömsom syntes och ömsom bortskymdes af fjällväggarne. I öfrigt m& erinras
att Jättar och Thursar i urkunderna noga åtskiljas. De förre kallas ofta visa;
de älskade prakt, brukade eld vid sina boningar, och deras qvinnor voro skönare
an andra. De senare deremot äro liksom Trollen ett uttryck af råhet, köld och
vanskaplighet, hvadan de mytiske d. v. s. Hrimthursarne (köldtrollen) blifvit
framstäl]da såsom den oorganiska naturens sinnebilder. Rörande den skilnad här
göres emellan Jättar och Jotar eller Jotunner såsom två särskilda folkstammar,
lianvises läsaren till den lärde Suhms och Schönnings afhandlingar om Folkenes
Oprindelse, och om de Norskes Oprindelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
