Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
än färg de af gulbruna molnstoder hafva,
än den utaf Thursars förmultnade ben.
Nu tusentals, tusentals sjöfoglar fara,
likt sandhvirflar, fram i den ödsliga nejd.
Det skri är som härgny i mördande fejd:
och fejd de mot Åsarne tyckas förklara.
Af horndrycken muntrad, den korta natt,
en hvar af de gäster i sjötältet satt.
Då uppgick en molnstod; den följdes af flera,
och klyfdes af blixtar, som öktes allt mera,
En ljusflod gick fram öfver himmelens krets;
då bäfvade jorden. Och se, ur sin spets
tre klippor spy eld, till de främlingars häpnad;
så afmålas Surtur i eldpansar väpnad t2)!
Dock talade AsiaÖfverdrott lugnt,
till eldberget der, hvilket suckade tungt:
»Likt fjättrade Fenrer allen,
»för evigt här stå,
»uppå ödeslätt,
»en trespetsig bautasten
»med eldrunor på,
»satt öfver Bergresars ätt!
»Och Hekla du heta må!»
Sagdt. Och på hundrade ställen
braka isklädda fjällen;
brakar jordens benrangel gamla!
12) Surtur, en mäktig naturande, som skulle vid Ragnarök, antända hela
verlden. Se vidare i slutanmärkningen vid 10:de sången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
