Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’efter trånadens dar,
’’fordom kysste sin brud)"
Af svennernas glädjerop namnfästet åter
bekräftades. Yngling och gammal med fröjd
det hörde. Försigtigt, på närmaste höjd,
tre stockeldar üngdrotten tända låter.
Likt norrsken de vinkade vännerna fram,
fast dimman der borta på böljorna samm.
Och lyckligen hamnade alla, och redan
man skeppstälten uppslog, i vindfri däld,
och välkomstbägarn, vid eldbrasan ställd,
förtroligt bland ungdomen vandrade sedan,
tills Dellinger drog från sin gyllene säng
dess blommiga förhänge. Många då gingo,
att landet bespeja. I sigte de fingo
en hullfager hjord, uppå gräsrik äng;
men icke de menniskofjät kunde röja.
Snart landet ses sjunka, snart åter sig höj?:
de spejande framgå, och finna en mö,
helt ensam, lik spån uppå vaggande sjö.
Hon ämnade fly; men vardt gripen om midjan
af en ibland svennerna. Häftigt som vidjan,
då Nordan med jättearm kring henne tar,
den fångna sig vred; men förgäfves det var.
Strax Skjold henne, vänligt beskyddande, ryckte
från svennen. En gullring, förunderligt gjord,
och klar såsom Gersemis öga, han tryckte
i ungtärnans hand, under vänliga ord.
Så lyckades honom att lugna den skygga.
Han tecknar åt närmaste holmar och land,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
