Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
hos bröderna fram, och ögat nu fick
de länge hämmade tårarna gjuta!
Först då kunde Skjold till sitt hjerta sluta
ung Lejf. Ha! Så lätt vid hans smek det sig rör!
Sin Gefion han ser, och sin Gefion han hör.
Och åter hans jagthorn i lunderna skalla;
de tjutande rofdjuren fly eller falla.
Och kämparne höra hans åskande röst;
dem tyckes att lättare slår nu hans bröst.
Men trögt, såsom pil ifrån halfbräckta bågen,
gå stunderna! — Vikingatrohet han svär,
hvart år, med sin drake och stormen och vågen.
Omsider af dessa besviken han är,
och sjödraken strandar i Vikingaskär «).
Allena, med väldiga svärdet i handen,
han vankar omkring på den okända stranden;
då höres, på afstånd, en klagande röst,
likt vakan, som räds för den kommande höst:
»Ogn! Har du glömt
»din suckande vän?
»Ack, lika ömt
»hon sörjer dig än!
©Hårdt var ditt öde;
»men nu har du ro.
»Ja, bland de döde
»jag gerna vill bo!
»Nu, vid din barm,
»din Hergrim än hvilar,
ft)Fordna namnet på Bohosskärcn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
