Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Den starke nu darrade liksom en mö,
och brydd som en pilt, han att svara förglömde.
Han gullhornet grep. I en dryck han det tömde;
sS sjunker en vårbäck i svallande sjö.
När morgonen grydde, och bleknande månen
för solen sig bugat mot böljorna blå;
den öfverdrott, ensam med förstfödde sonen,
den senstarke AsaThor, talade så:
’’Berätta om framgång i Noreg du hade.
"Hvad sade min Säming? Hvad gjorde din Svade?’*
Och AsaThor, öppen och gladlynt, alltsen
af guldlockig Alfhild han undfick den helsning,
var mångordig nu, och han talte: "Allen
"får Beldegg nu strida; och ej för hans frälsning
"de Asiafränder i strid skola gå.
"Se, detta är allt hvad jag kunnat förmå;
"och mycket, om Svade och Säminger mägta
"att stormvinden hejda. Med vingarna sträckta,
"den står uppå fjällen, och blickar mot strand,
"der lansarna glimra, som skog uti brand.
"Den ädla Thorgerd hon suckar och gråter.
"Sig stammande Haloge blidka ej låter.
"Hans vänskap till Asar för evigt är flydd,
"sen Vifel och Yeset fått deras beskydd.
"Skön Nanna hon eggar, mot trotsige friarn,
"sin fader, och Gevär ren stridsfärdig är.
"Den ädle Kung Gelder förökt deras här.
’’De stödjas af Thorre, den svärmande Siarn,
"som alltid har vänskap med hat belönt.
"Hans ilska mot Asar, hos Svade jag rönt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
