Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
»Bort vill jag till bördiga grannlandet ila;
»då stormarne gny, får ej viking sig hvila.»
När guldlockig Alfhild förnam dessa ord,
hon dignade nästan, af smärta, till jord.
I famnen Kung Skjold henne innerligt tryckte,
och sedan sin rustning från väggen han ryckte.
Ett sorl bland de stridslystne Diarne steg;
det ljöd som ett mullrande skalf uti jorden.
Än Åsarnes mångsluge Öfverdrott teg;
men uppstod omsider och talte de orden:
»Hvi rustar du, Skjold? Har du redan förglömt
»hvad Sige har brutit, hvad Nornan har dömt?
»Vill du emot henne och Gudarne strida?
»Du nog deras hämnande straffdom beredt,
»då Atle och Skate du banesår gett.
»Häng gulldsköld på vägg, och stick svärd uti slida!
»Mig lyster till Hethe på Skidbladner gå.
»När frid jag der mäklat, vi åter oss samla,
»på långväga resan till Asgård det gamla.»
Det fadren; men Skjold honom svarade så:
»Nej! Icke må jag, som ett knäbarn, mig dölja.
»Hvar farorna kalla, dit vill jag er följa.»
Och sakta han hviskade sen till sin far:
»Jag också vid menedsbestrafFande Var
»svor en gång, och arfslott jag mer icke byter
»med Asiaätten. Mitt ord jag ej bryter.
»Den fridsed, J svurit, er gäller allen;
»må verlden det gäcka, må Valhall det hämnas!
»Min handling är öppen, min tanke är ren,
»min fröjd att en sköld för de svagare nämnas.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
