Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
»Likt skuggor, som hämnarn väckt opp, vi här vandra,
»förtärda af hunger, och frukta hvarandra.
»Vår fot uti frändernas blod har ju stått?
»Och öfver vår hjessa ju eldpilar gått?
»Säg, skall då det urgamla offerhuset
»af fienden plundras, och qvinna och mö
»med blodstårar, släcka det rykande gruset,
»och såsom trälinna sen vanärad dö?
»Skall barnet för svärd eller hunger digna,
»och husfadren, utmerglad, ej få välsigna
»de värnlöse? Hvad skall vårt öde nu bli?
»På fädernas mull skall man skända oss arma;
»ty öfver oss mer sig ej Gudar förbarma,
»ej menniskor! — Säg oss, hvad brøto då vi?
»Åt Gudar vi offer på altaren lade,
»mot menskor vi gjort hvad de vise oss sade.
»Ej brottsliges suck. ur vårt hjerta sig smög.
»Men ryktet har sagt oss, att Gudarnes vrede
»för din skuld oss drabbat. Du viggen då lede
»ifrån våra hjessor! — Om ryktet belög
»dig, Fjorguen! Du inför oss öppet förklare!
»Som Gudarnes ättling, vår härsköld du vare;
»lik himlen, som hvälfver sig, molnfri och hög,
»kring heliga jorden.» —
Så qvinnorna höjde
sin klagan; men ödmjukt de hjessorna böjde,
då Fjorguen den sköna, med herrskareblick
dem helsade. Värdigt emot dem hon gick,
och hennes gudomliga härkomst man röjde
af sättet. Och stoltheten födde på nytt
Ling. i. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
