Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
då gingo de alla, med liljehvit fana,
att inbjuda Diar och öfrige män,
som stodo derutanför. — Mycket de förde
af föda, från landet, när fejden de hörde.
Och mycket i Yanernas läger der vanns.
Små tärnor, beprydda med skönblommig krans,
vid sånger och spel till de Eviges ära,
mång gyllene rustning till Disarsaln bära.
Af öfriga rofvet ett gille der görs
åt unga och gamla. Snart horndryckens safter
förnya de redan bedöfvade krafter.
Och AsiaBrage der sjunga hörs:
»O, Asgård! Lik Gudarnes stad,
»din gullport du opp för mig låter.
»Som barnet jag inträder glad.
»Men gif mig min gyllene tid,
»då hjertat var fritt ifrån strid,
»o, gif mig de drömbilder åter!
»Din Gullkam på Drottborgens torn t0)
»jag såg, och jag lefva den tyckte.
»Jag hörde din Hejmdallers horn,
»der väktarn i borgtornet satt.
»Så lugn var min dag och min natt,
»blott genom din glans och ditt rykte!»
»Hvar Aser en Ejnheri var,
»som, segrande, närmades Gudar.
10) Gullkam kallas hanen i Valhall, se not. 3 vid l:sta och not. 1 vid
23’*dje sSngen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
