Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
Då närmades makarna ömt till hvarandra;
ur blick och ur röst talte karlek och frid.
Hvart öga sig tårade hjertligt dervid.
Till gulltäckta borgen de lyckliga vandra
små Ljusalfer stå der vid bädden och lyss,
och flämta, af fröjd, vid försoningens kyss.
Slutanmärkning.
Ynglingasagan berättar, att AsiaOdens båda bröder Vile och Ve styrde
Ås-gårds rike, medan han var borta, och säger vidare i 3:dje kap.: Det hände sig
en gång, »när Odén var längst bort dragen, och hade en lång tid varit borta,
»tå att Åsarna tvißade, om han skulle mera komma tillbaka igen; då togo hans
»bröder arfvet med riket och delte sig emellan, och hans hustru Frigga togo de
»båda till åkta. Men en liten tid efter, kom åter Odén hem, och tog sin hustru
igen,» Väl talas i nästa kapitel om Vanernas sed att broder och syster äktades;
men, heter det, »ibland Åsarne var det förbudit att beblanda sig med sina så
»nära blodsförvandter.» Detta har oekså gifvit mig anledning till den förmodan,
att äktenskapet emellan AsaOdens maka och hans båda bröder icke blifvit
fullbordadt, såsom vära lagar uttrycka sig. Månggifte är qvinnokönet så allmänt
förvägradt, att hvart undantag dervid väcker förundran; och detta tycks äfven
hafva sin grnnd i naturen. Österländska mankönet har också från urminnes
tider tillagt sig denna rättighet, hvilket äfven återspeglas i deras gudasägner.
Medlarens uttryck om man och qvinna bevisar likväl samma undantag häri,
som gäller om asiaafkomlingarne, enligt våra nordiska urkunder. Det strider
mot alla tiders och länders skick, att 3:ne Regenter skulle hafva en enda
qvinna till delo. Såväl i vår Odinska vishetslära (Havamal) som i Valas
sång om de ondas straff, och i d. y. Eddas beskrifning om Frejs trohet,
fördömmes den, som förför annans hustru, och svårligen skulle AsaOden med sin
ryktbarhet, sina politiska syften, och sitt välde öfver hela sin stam, kunnat fördraga
en sådan delning såsom make. Hvad Saxo berättar om Odens sjelfålagda
landsflykt, då han misstänkte sin maka för otrohet, låter mycket sannolikare, och
det heter derom, att han icke kom tillbaka, förrån hon var död. Detta anförde
uppträde har förmodligen skett, sedan båda makarne inflyttat i vår Nord.
Måhända AsaOdens bröder förut, under hans långa frånvaro, af politiska orsaker,
för att vinna hans land, utspridt sitt syfte att äfven försyna hans maka; eller
måhända en verklig kärlek till henne förvillat dem; men säkert nog tyckes det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
