Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
»om strida du skall.» — När det svaret han fick,
ur gillet den starke AsaThor gick.
På Alfhild han tänkte och sedan på Jätten.
Så skugga af moln far på solglänsta slätten.
Få dagar ännu, gick det gillet. Mång skål
blef tömd för de käraste föremål.
Man drack äfven Göas och Rindas minne.
Det gick, likt en storm, i den öfverdrotts sinne,
det gick i ung Rolfs som en brusande våg.
Och gästsalen åter af fröjd hördes ljuda.
Men AsiaOden, till midvinterns slut,
båd värden och gästerna alla månd bjuda
till Sigurlams bröllop. Då ropades ut
ett »Ja!» vid de fraggande gullhornen alla,
så ljuder ock glädjen i glada Valhalla.
Men AsiaFrigga förstummad då vardt.
På trofasta Skade och Öfverdrotten
hon blickarna spände, likt flammande skotten,
af tallösa eldsolar. — Gästerna snart,
sen kärligt de famnats, från gillet drogo.
Till Sigtuna Åsarne vägen nu togo.
Der, inom en skidgård, med högtid och prakt,
till välkomst åt öfverasynjan man bragt
den gullringbesmyckade ärestoden,
som Nordkungar gifvit åt AsiaOden.
Hans maka förtjustes af bildstodens glans,
fast AsiaOden försåtlig den tyckte.
I vidaste Norden en stad icke fanns,
som lyste, lik Sigtun, i ära och rykte.
I vidaste Norden en konung ej var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
