Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
»att AsiaUller vill trotsa vär magt.
»Om nu denna magt vi åt honom förunna,
»han sjelf bör den.öka. Vår kraft blir ju hans?
»Och öfverdrottsväldet åt honom vi kunna
»förtro; ty han älskar dess höjd och dess glans,
ooch kan ej fördunkla sig sjelf och sin ära.»
Då talade AsaNjord: »Våld följer nära
»vid sjelfviskhet. Dig ingen misstror. Det fanns
»ej svek på din tunga. • Men styfsonens sinne
»vi känna. En herrsklystea Svartalf derinne,
»sin yngel har lagt, och den tfkes ännu.» —
»Sannt talar du, fader! Ty sann är ock du.»
Så yttrade AsaFrej. »Mest af oss alla
»mig Uller förföljt; fast hans arm var för svag,
»att störta mig. Likväl skall tyngre den falla
»på mig, och kanhända mig krossa, en dag.
»Men stolt är att upplyfta den, som man hatat.
»Sjelf Odén i glada Valhafla ju matat
»den trotsige Fenrisulf, hvilken dock skall *)
»mot honom sig resa, vid Magternes fall?
»Oss tillhör dock magten, och trotsa vi kunna
»en ensam. Om han oss vår rätt ej vill unna,
»vi öfverdrottsväldet då ge åt en ann.»
»Det hopp,» sade AsaTyr, »svika dock kan.
»När Uller vårt Svithiod med Gauthiod förenar,
»oss fruktansvärdare blifva han lär.
»Men hörpm hvad Qvaser den vise nu menar!»
t) Se d. jr. Edda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
