Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
»Er öfverAsynja, AsiaFrigga,
»ohämnad J låten i grafhögen ligga.
*>J tron på den listige Lopters förtal;
»men ej på det offer, hvars ära han stal.
»J störtat er öfverdrott, just då hans hjerta
»var krossadt af hånet och svartsjukans smärta.
»För nidmän J öppnat hans öfverdrottssal.
»Finns ingen bland eder och bland edra fäder
»mer brottslig än han? Är här ingen, som qväder
»det härliga Havamal mera? Dess ord
»om kärleken g^lla kring hela vår jord,
»jag vet det. — Men hafvet blir stilla omsider,
»så AsiaOden förklarad skall bli.
»Jag sjelf är från lustans förblindelser fri;
»dock evigt mot våldet och sveket jag strider.
»Gän, hyllen J dem! Det är träldomens skick.
»Gån! Sväljen hvar skymf med fördragsamt sinne.
»Hur AsiaFreja ett halssmycke fick
»förtäljen med hån! Och AsaFriggs minne
»beskymfen, att köpa en hyllande blick
»af MedOden. Läten ock vålnaden sedan
»af eder beskymfade Öfverdrott
»med thorviggen rusta ert svek, edra brott,
»och svaren: ’Se, Uller belönar dem redan/ —
»Ja, låten ock mig, som er moder är,
»sen ohämnad falla, uär hatet begär
»mitt blod! — Men så länge det fritt ännu rinner,
»skall jag icke hvila. För Asiaätt
»jag kämpar, sen sjelf den sin ära och rätt
»förglömt. Fastän qvinna, jag mägtig mig finner,
»att värna er alla. Och bort skall jag gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
