Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»hvars make ej finnes på jordens ring.»
På spetsiga hakan sitt pekfinger lade
den illsluge All vis, och stum han der stod;
men hemligt inom sig de orden han sade:
»Ha! Länge mig lystat få suga ditt blod.
»Du rånat den kostbara ring, som jag hade.
»Nu vill jag dig smida, till evigt men,
»tre ting, som dig fräta i merg och ben.»
I ambolt det gungar, i smidja det lågar.
Men AsiaLoke arbetarne plågar
med list. Fastän smidet han snart önskar få,
de pysslingabröder han qväljer ändå 12).
Hans ilska är lika, fast lyckan har svigtat.
Han tänker: »Den sagan ju AsaTyr diktat,
»att dvergar min mund hade hopsytt. Välan!
»Ej jag, men de Asar nu skola förstummas,
»af mig hvarken list eller tid skall försummas. —
»Den tage mitt lif, som mig upphinna kan!»
Han snabbt, som en stormil, till Sigtuna for,
gaf smycke åt AsiaFrej och åt Thor,
sen MedOden sjelf han det yppersta gifvit.
»Den kraft, som de hafva,» så Lopter nu svor,
Ȋr lika med Gudarnes vapen. De blifvit
»af Svartalfer gjorda.» — Då hviskades der:
»En mansbot för trofasta Skade det är.»
Den hersklystne MedOden visste att reta
de Åsars uppflammande hämdebegär
mot Lopter. »Se, alla förvånas, som veta,
»att lösen af AsiaLoke J fått
»för Skades mord och hans öfriga brott.»
12) Denna sägn är tagen ur d. y. Eddan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
