Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
876
»det går med ett hexben på nattgammal is.»
Till stranden kom MedOden Unga och gamla
af mankön befallde han strax att församla.
Han talte. Hans pockande stämma och sätt
för trotsiga öboar voro som pilar:
»Jag ännu förtiger mitt namn och min ätt;
»men jag er beherrskar med magt och med rätt.
»Se, Jotunen Häner i mullen nu hvilar
»Hans rike mig tillhör. Jag tager det nu;
»eho mig ej lyder, jag hugger itu.»
Ett sorlande uppstår; och MedOden säger:
»Min magt ifrån evige Gudar jag äger:
»och högt den mig lyft öfver menniskors stam.
»Om någon än tviflar, han strax stige fram
»att vädja till styrkan. — Haf Kommer der ingen?»
Då framsteg en yngling ur sorlande ringen.
Han ansågs som starkast bland öboars hop:
»Var modig! Var modig!» Så gick der ett rop:
»Hans trolldom kan icke dig skada, om listigt
»du thorsmärket gör.» Redan ynglingen dristigt4),
mot främlingen rusade, gripande fatt
i MedOdens lifbrynja. Denna gick sönder,
och flög som ett trollskott på gapande bönder.
Då uppstod bland dessa ett hånande skratt.
Förgrymmad röt MedOden: »Hämnad då vare
»min brynja, och bort du till Nifelhem fare!»
Han ynglingen lyfte på skullrorna opp,
han kramade honom, så lederna löstes,
4) Thorsmärket eller hammarmärket hvilket hedningarne gjorde, liknade de
kristnas korsmärke, såsom vi finna af Olof Tryggv. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
