Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hit jag fördes med de unge.
Nu Gudens helgedom är trampad,
likt Finlands höga öde fjällar,
den stolte &gne honom krossat,
och dig har han till byte tagit;
men Jumals hämd skall honom drabba,
och ve! — han äfven dig skall räcka.
Skjalf.
Min oskuld sjelf då skall mig störta?
Men säg hvem var då denna fader,
som sköt mig utur sina armar,
sen först han mig af himlen tiggde?
Tolli.
En ed, en helig ed förvarar
hans namn, ty jag vid Jumal svor det
Men då jag såg att Nornans vrede
dig i en blodskuld störta ville,
då såg jag att din faders minne
en mened kräfde af mitt hjerta,
och jag besvor att hårdt dig varna.
Gif ej din hand åt Svithiods Konung.
Mins, usla Qvinna! — Mins min varning.
Skjalf.
O! droppvis, droppvis du mig skänker
af ettret, att mig sjufallt qvälja, —
Säg allt, — säg lefver än min fader
och hvar? — Vid Jumals dyrkan svara.
Tolli.
Nog taladt är för att dig rädda,
om sjelf du vill din egen räddning.
Och om du faders namnet dyrkar,
så vet du hvad hans rätt månd kräfva.
Och om du Jumals namn än dyrkar,
så vet du hvad hans rätt månd kräfva.
Loge.
Hör! gälla härskri kring oss ljuda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
