Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Andra Sången.
Du, Yngves stad; der mången hamn
af stora fader synes sväfva
ännu i silfverkantad sky;
stort, Upsala! är än ditt namn.
Men hvad? Sig mörka dimmor häfva
kring dina torn, och Fyrisvall
är höljd i natt! — O, Norna! skall
den klara morgonen ej gry?
Säg, hvarför stiga dimmor grå
och tjocka, upp ur Fyriså?
Skall striden evigt stunda?
An alla himlens stjernor blunda,
och måne slöt sitt ögonlock;
ja, jordens söner slumra ock;
fast stormen jorden skakar.
Blott en — blott en nu vakar
allena i sin jungfrubur:
det är den sköna Ingeborg,
kung Yngves dotter, telning ur
de gamle Åsars höga stam,
hon vakar ensam med sin sorg.
Ja, ensam vill den sköna lida:
sol går opp, går ned igen,
stjernorna de långsamt skrida;
men de röra sig ändå:
veckor sex, och sex derpå,
dar och nätter ännu flera,
skrida fram; men ingendera
dig din älskling återger:
»Kanske lefver han ej mer!»
Ling. II.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
