Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnes. Natten syns och qvällen
ej så hemsk på annan redd,
som en dag, på Samsö sedd.
Härman! landsätt icke der;
hela ön ju sjunka plär?»
Hervard.
»Men veten, lik blodmåne, åter om natten
hon reser sig upp ur det svallande vatten.
Sätten min julle i brusande sjön,
ensam jag ror till den farliga ön.
Yek är den viking, som skenbilder fruktar,
då stormande haf med sitt roder han tuktar.»
I julien sprang Hervard, djerf som en hval,
och lika så hastigt på gungande tilja
vid honom stå kämpar, åtta i tal.
Sin härman den djerfve de lemna ej vilja;
men Hervard i vrede drager sitt svärd,
och tvingar dem alla till återfärd.
Hervard.
»Fege! J nekat mig följa;
friskt undan i svallande bölja!
Jag tål icke modlöse män;
fort vänden till draken igen.»
Börja nu böljorna hvälfva
mot himlabryn:
se, ljungeldar korsa den nattliga skyn,
hör, vindarna strida emellan sig sjelfva!
Bleka de vikingar årorna hafva
och utåt hafsrymden modfällde sträfva;
men Hervard som redan hunnit i land,
ifrån ödslig strand
stälde sitt ensliga tåg.
Omsider en herde han såg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>