Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brunnsbön,
Herre! Herre! Gud och Far!
»tor i nåd och stor i välde,
som din thron deruppe har
och Din fotapall här ställde,
inför Dig vi nederfalla;
stoft vi äro alla, — alla!
Du lät Moses med sin staf
öppna öcknens hårda klippa:
Israel hon vatten gaf,
att de skulle döden slippa;
låt den källa, vi besöka,
så vårt hopp, vår kraft föröka!
Lär de unga hjertligt tro,
att hvart lidande i tiden,
är ett steg till grafvens ro,
och ett värn för samvetsfriden.
Och när de i plågor vaka,
lär dem hoppas och försaka.
Må den gamle finna tröst,
när han under smärtan klagar,
och ännu, med tacksamt bröst,
minnas fordna, bättre dagar.
Lugn han skåde fram mot grafven,
der han slipper törnestafven.
Mången, mången äfven här
trycks af nöden, tärs af smärtan.
Dubbelt tung den bördan är;
men hugsvala deras hjertan!
Likars kärlek tröst den gifve;
men din kärlek högst dem blifve!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
