Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofta jag mot likar bröt,
ofta en välgerning glömde,
ofta jag en fallen dömde,
ofta uslingen försköt.
O, men låt den suck jag tömt
såsom fulla böter gälla;
och jag glad vill återställa
andras skuldbref, dem jag gömt.
Ja, mitt sista andedrag
höjs för allas väl, — för allas!
Gud! vår Fader du ju kallas?
Ingen styfbror känner jag.
Fader! Fader, i din hand
lemnas Maka, Barn och Vänner.
Redan’~ du min bön ju känner
for min Kung och för mitt Land?
Ånnu blott en afskedssång,
Skaldmö! Du får slumra sedan.
Sjung! — din hvila stundar redan;
o, den blir så lång, så lång!
Nej! mitt lugn af smärtan störs,
jag min Aftonpsalm vill sluta,
men min redan bräckta luta
ännu sorgligt ljuda hörs.
Se, mitt timglas stannar ju?
Ingen hand det mer uppvrider.
Långt på natten re’n det lider;
hvar är morgonstjernan nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
