Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323;
Att afgöra Nordiska mythernas ålder och ursprung, Hr
och förblifver måhända ett fåviskt förelag. Alla vår tids
Lärde hafva ansett dem härstamma från Indernas (Hinduernas)
lära; detta är dock en tom gissning. Jag nekar icke, att
från östern allt lif till högre bildning och upplysning utgått,
i den tidsrymd, som närvarande häfder omfatta; men vi hafva
inga tillräckliga språkledningar för en dylik slägtskap, och vi
finna ju icke i Nordmythernas sinnebilder andra än Nordiska
djur; hvarken lejon, tigrar, o. a. s. icke en gång får eller
vädurar, hvilket djurslag kanske icke ursprungligen tillhör
Nordens kalla luftstreck, utan blifvit, likasom lejonet i våra
vapen, hitfördt af invandrande Asiater. Ja, vi kunna icke,
af Eddaläraps inre anda, finna våra Nordmyther mera
beslägtade med Persiens eller Indiens (Hindostans) myther, än med
andra länders. Emellan alla folksläror finnas vissa
beröringspunkter, dit all forskning måste obevist ledas, likasom vissa
likheter i ljud finnas emellan alla språk. De lärda hafva
ansett Österländarnes Buddha vara densamme som vår Odén.
Det bevis, som de häraf taga för våra mythers härkomst
fråq Indien, bör anses gällande, så snart de bevisa att denna
gudomlighet, till. sitt mythiska lif, var lika med vår Odén.
Ännu har detta icke skett. Om vår Mythlära inkommit här
i Norden med någon presterlig Kast ifrån Asien, som af
religionshat, eller ock af Romarnes segrar, blifvit tvungen att
flytta ifrån sin hemort; eller denna lära blifvit uttänkt och
utvecklad här i Norden: så tillhör den i begge fallen endast
vår Nord, så vida som vi ännu icke känna dess inre och
bestämda samband med någon viss folkstams Mythlära. Dess
omvexlande yttringar af mildhet och vild kraft, af kärlek och
af ovilja för Norden, tyckas angifva deras Nordiska ursprung.
De bära pregeln af dess natur, och af vårt folklynne, som
alltid lika yttrar sig i flyttsjuka och hemtrånad.
Men vår Nord har icke haft en enda, utan tvenne
Myth-läror. Finnarnes Runor, eller mythiska sånger, röja det mest
egna lynne, hvilket, ehuru alldeles olikt Åsarnes sånger, ändå
likasom dessa, bär ett nordiskt anlete. Man söke skälet
dertill hvar som helst. I Norden måste mytheroa lefva; detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
