Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333;
vudstycken: 1) Fädernas begrepp om Allfader, om första
Ämnet samt Naturgudarnes tillblifvande; om Verldens och
Menniskans skapelse, om Verldsordningen, Striden, samt de
högre och lägre Skyddsväsenden. 2) Fädernas framställning
af Verldslifvets särskildta förhållanden, under sinnebilder af
Gudamagter, hvilka föreställa Naturkrafterna. 3)
Naturkrafternas samman verkning i lifvet eller Gudarnes strider;
Menniskans tillstånd efter döden; Gudarnas och verldens undergång,
samt ett tillkommande lif. — Uti den 4:de Afdelningen
äm-nar jag, genom en fullständig namn- och sak-förteckning, göra
detta arbete till en Mylhologisk Ordbok för nybegynnare, och
i ett bihang, till bildande konstnärers gagn, angifva alla
uttryck, som angå de mythiska personernas ålder, karakter,
drägter, vapen, attributer, och våra Förfäders hemseder,
offer-bruk, krigsredskap, m. m.; men jag ärnar icke framstå som
en högtalande rådgifvare för konstnären; ty jag har alltid
ifrats mot den inbiilska ensidigheten, som vill göra andras
snille till sin jaherre. Konsten är icke ett ledbarn. utan en
skapare, och den erkänner ingen annan lag än skönhetens.
Prof. Forsell har lofvat i kopparstick utarbeta ed Eddiska
ämnen, som blifvit och blifva af sanna konstnärer behandlade.
Hvad angår de Ordhärledningar, som jag gjort vid de
mythiska namnen, får jag härmed, en gång för alla, yttra, att
jag endast förslagsvis framställt dem; ty jag erkänner min
fåkunnighet i det Nordiska urspråket. När Professor Finn
Magnusens Edda *) utkommer, blifver urkundernas ethymologiska del
bestämdare utredd. Hvad åter angår stafningssättet af de
mythi-ske namnen, så har jag, likt Eddornas Öfversättare, undvikit
flera, för vårt språk, hårda eller likljudande ord; fast jag
gjort detta oftare än de. Derföre skrifver jag: Jättar, Alfer,
Nifelhem, Audumla, i st. f. Jötnar, Elfvor, Niflhem, Ödhumla,
m. m. Hvem säger nu Valföder eller Valhöll, o. s. v. enl.
urkunderna? — Då Isländskan i sin skaldekonst, m. m.,
undergått skiften, likt andra språk, kan man förmoda, att den,
äfven i anseende till uttalet, delat öde med dessa. Früm-
*) *Den Ældre Edda», 1821—23, Kjöbenhavn. (Utg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
