Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370;
Och sömnens inflytande på Gudar och menniskor målas
högtidligen i dessa ord:
»östan om Elivåg kommer
den rimkalle Jettens (Chaos—Ymer
sömntorn så mäktigt;
med hvilket hvarje
dufven midnatt
slår allt folk
å härligan Midgård (jorden)
Då domna dåden,
händerna sjunka;
faller ett slummer
å Svärds-Guden hvita;
Sömnyrsel afbryter
Jetteqvinnors fröjd,
sinnets begrundningar
och vaksama hämden.» 11 °)
Natt kallas äfven Drömmars Mor 131) och sades bo i
Ni-felhemm). Likasom Natt är gift med Dellinger, så kallas
i Indiska läran Solen Devanischi d. ä. Nattens Gud 133).
Till Tidens bestämmelse höra väl äfven Årstiderna: men
de finnas icke upptagne bland skapelseverkets myther, ej
heller räknas de bland Naturgudomligheterna. Likväl får man,
blott som ett bihang till de förra, här nämna Vinter och
Sommar, hvilka finnas i båda Eddorna framställde som
lefvande väsenden.
»Vindsval så heter
Vintrens fader;
men Svasudur Sommarens.
Under årens lopp de tvenne
skola evigt fara,
till dess Makterna upplösas.» 134)
Sturlesons Edda beskrifver dem således: »Vinterns fader kallas
»både Vindlone (Vindkarlen) och Vindsval (kallblåsande). Han
Ȋr son af Vasad (bekymmer och oro). Dess afkomlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
