Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385;
blefvo brutne och alla band löste, enligt Valas ord 181). Sedan
nämnes icke mera dessa heliga Gudar; utan Balders död,
Lokes straff, verldens och Gudarnes undergång, allt detta
sorgliga följer derpå; — men hon talar härunder endast om
Asar, och nämner dem blott som ensamt stående Gudaväsen.
När man sammanlägger allt detta, uppstår den frågan:
om icke dessa Börs söner skola föreställa Verldsanden, under
sin trefalldiga form; fast detta begrepp sedermera fördunklades
genom särskildta fördelningar af namn, då Odens ensamt stod
qvar såsom öfvergudens? — Vi hafva något ordat härom i
det åttonde stycket. Uti en urskrift af Sturlesons Edda står
Ygg 182) i stället för den tredje personen Ve; hvilket förra
namn annars alltid tillägges Odén; namnet Ve är likt Veor
hvilket tillegnas Thor183); Löder liknar det namnet Loda,
hvilket Ossian gifvit åt Skandinavernas Gudomlighet, och
hvarmed man trott honom beteckna Odén184), och om Löder kan
härledas af Lodi, betyder detta hans namn »den förenade» i
samma begrepp till Odén, som Jafnhar, den jemnstore, till
namnet Har, den höge, hvilket gafs åt Odén. Men åt Odén
tillägges äfven namnet Thridi, den tredje 18a); och således
kunde möjligtvis äfven Hänir vara densamme som Odén,
Häraf skulle vi med skäl kunna antaga, att våra Fäder med
alla dessa namn: Odén, Vile och Ve, eller Löder och Hänir,
hvilka deltogo i skapelseverket: Odén, Thor och Frey, hvilka
voro deras högsta Naturgudar; samt med Har, Jafnhar och
Thridi, endast velat uttrycka ett och samma trefaldiga väsen.
Uti alla gudaläror finnes en trefaldighet. Sturlesons enkla,
men djuptänkta framställning af menniskornas sätt att först
ana Gudomen, böra vi anföra: »de sporde af sina gamla frän*
»der, att sedan många hundrade år tillbaka hade
himmels-»kropparnes gång varit ojemn: några ägde längre omloppstid
»än andra. Af dylika ting förstodo de, att någon måste vara
»himlakropparnes styresman, som ledde deras gång efter sin
»egen vilja, och måste han vara stor och mäktig: de
förmo-»dade, att, då han styrde elementerna, måste han äfven hafva
»varit till före himlakropparne: de insågo, att om han rådde
»öfver himlakropparnes gång, måste han äfven råda öfver solens
Ung. IL 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
