Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396;
menniskans egen storhet och dess fruktan för dessa krafter.
Eddaläran, ursprungligen skild från allt högre eller lägre
begrepp om själavandringen, framställer inga Gudomligheter under
djurs skepnader, likt andra Mythläror, om ej såsom en blott
tillfällig omskapning (metamorfos), hvilken dess Gudomligheter
sjelfva antogo; derföre skulle våra fäder, som i sin Mythlära
efterletade grundorsakerna till det Helas lif, under lifvets högsta
bild — Menniskan — uppfatta allt, utom menniskan sjelf;
likasom å andra sidan, menniskan sjelf, såsom det högsta i
skapelsen måste vara en afspegling af det Hela eller
verldslifvet. De framställde derföre både verldslifvet, och
menniskan — den stora och den lilla verlden —« under sinnebild
af ett träd; och denna bild kunde, utan något ingrepp i
Naturgudarnes storhet, utvidgas efter behag. Den ordning, som
Vala följer i sin sång, tyckes äfven angifva, att hon velat
afbilda menniskan såsom en liten verld, eller sammansmälta
henne med bilden af verldslifvet; ty Vala går omedelbarligen
från mythen om menniskans skapelse till den om Yggdrasill,
och hon länkar uttrycket om Nornorna både till
menniskoslägtets och verldens öden. Yi erinra oss att den första
menniskan i Nordmytherna kallas Ask; och han, jemte qvinnan
Embla, säges i Sturlesons Edda vara skapad af ett träd, (se
4 5:de stycket). Svårt är det att bestämma hvarföre man
just tagit askträdet till sinnebild för det begrepp, som
Yggdrasill skall uttrycka, man vet blott att askträdet var i
poetiska bilder framställdt som det vackraste och högsta 22°); dess
rötter tränga sig vida omkring dess stam, och en af dess
mest synbara egenheter är, att det knappt kan utrotas från
den plats, der det en gång fått rotfästa sig, hvilken egenskap
passar till det stora träd, som skulle afbilda verldslifvet. Likt
kunskapens träd på godt och ondt, måste Yggdrasill,
sinnebilden af verlden och menniskan, hysa både det goda och
det onda; och likasom lifsens träd var endast till för
men-niskoslägtet och stod midt i lustgården; så tyckes att
Yggdrasill, hvars grenar utbreda sig öfver hela verlden, och hvars
rötter gingo genom alla de verldar, som våra fäder föreställt
sig, äfvenledes stod midt i verlden, d. ä. på jorden, hvarest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
