Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399;
boning; ty han var det högsta uttryck af Oskuld och Fromhet,
och i hans boning, heter det, tåles intet orenta38). B)
Forsetes boning; ty han var Balders son och Rättvisans
sinnebild. C) HeimdaHs borg; ty han föreställde Gudafriden och
Vaksamheten. D) Odens boning Valaskjalf, hvarest hans
högsäte Hlidskjalf står, och hvarifrån han ser allt i verlden, och
var äfven detta en bild af moralisk syftning, ty här kunde
hans blick urskilja godt och ondt. »Här ser han hvarje men*
»niskas alla handlingar, och begriper alla de ting, som han
»der skådar.» 23T) Dessutom kunde Odén äfven såsom
krigsgud hafva fått en moralisk betydelse, ty tapperheten var hos
våra fäder, likasom hos Judar och Romare, ansedd för en af
hufvuddygderna. Till anförde sex heliga ställen, — hvilka
sålunda tydligen skiljas från de boningar, som tillegnas de
andra, med ämnet mera befryndade gudomligheter, — künde
man äfven lägga de tre himmelska boningar, som på samma
gång omtalas och sägas ligga vid verldens södra ända, allt
högre öfver hvarandra, der Ljusalferna och alla goda och
rättsinnade menniskor skola bo, när både himmel och jord
tillintetgöras a38); likväl skulle man kunna tro att dessa sednare
äro ett tillägg af kristna lärosatser. Gudarnes boningar tyckas
ännu mera åtskilda, då det säges att de höllo Ting vid denna
rot af Yggdrasill, hvarest Urds brunn är, och hvilken rot
sträcker sig upp öfver himlen; ty de redo dit öfver Bifraust,
hvilken Gudarne gjort såsom väg till himlen från jorden (se
M:ie stycket), och detta uttrycker att Gudarne verkade öfver
allt i hela naturen.
Den andra roten af Yggdrasill vänder sig åt
Hrim-thursarne, »dit, hvarest fordom Ginungagap var a39)» — d. ä.
det omätliga tomma rummet, hvilket man trodde vara till,
förrän verlden blef skapad. — »Och under denna roten är
»Mimers brunn, hvari visdom och förstånd äro dolde 84°).
»Brunnens ägare, Mimer, är full af visdom, ty han dricker
»af brunnen ur Gjallarhornet» a4,)« Denna rot af Yggdrasill
föreställer den intellektuella grundegenskapen, hvilket vidare
röjes af denna vers ur Sämunds Edda:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
