Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417;
ställde egentligen enskildla personers skyddsandar, och
motsvara Romarns Genier och Grekens Demoner. Man trodde att
Fylgjorna likasom dessa räddade sin gunstling från fara, och
läto honom veta det tillkommande "*); att de ingåfvo honom
drömmar och antogo skepnader af djur och fåglar •**);
äfvenledes hamnen af den person, som de troddes hägna: hvilket
sednare liknar de ännu gängse föreställningar, att vissa
menniskor hafva en så kallad Hamn, som stundom förebådar deras
närvaro. Derföre kallades de äfven Hamingior, hvilket ord
numera betyder framgång. I den Heliga Skrift finnas äfven
spår till sådane Skyddsandar s"). Skilnaden, i sednare tider,
mellan Alfer och Disor kunde man anse likstämmig med den,
som var mellan Demoner af den lägre dunstkretsen, hvilka
kunde ses, och de af den högre, hvilka ögat icke kunde
skönja »••). De förre hörde till Plutos ätt (de underjordiska),
och kunde med offer vinnas; de sednare kunde endast vinnas
genom böner och ett rent lefverne ,ö°). Detta sista passar
dock förnämligast till de iiöga Nornorna (se slutet af 47:de
stycket) Äfven omtalas Spådisor och Völvor; men dessa
voro icke mythiska väsenden, utan blott Sierskor eller
Sibyllor; dock synes i Sämunds Edda Sierskan. Vala flera gånger
framträda såsom Gudarnes rådgifverska, och som en Tolk af
ödets oföränderliga Lag,<n).
Våttar nämnas äfven i Sämunds Edda ’"), och om de skola
antagas skilda ifrån Dvergarne, kunna de anses som
skyddsväsen för organiska naturting, utom menniskan, det vill säga
sinnebilder af dessa tings fortfarande i tiden, dä grundspiran
till hvart ting, som är, icke kan af andra förstöras, eller,
såsom den Hel. Skrift yttrar sig: »att de skapades hvar efter
»sin art, och hafva sitt eget frö i sig sjelfva på jordene»
De likna Grekens Nymfer. Ännu tror vår allmoge i vissa
landskaper, att, om man fäller ett gammalt träd, hämnas dess
Vä/fe884). Detta motsvarar Grekens Hamadryader, och
skall förmodligen antyda växtartens oförstörbarhet, eller också
det hägn, som vextriket kräfver af menniskan. Man tror att
Vättarne synas om nätterna med små ljus, och fruktar mycket
att göra dem något emot’"). En stenart, som kallas
Vätle-Ling. 11. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
