Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433;
Hvad förstås då med dessa nio verldar, nio himlar? Vi hafva
väl flera namn på de förra; men veta ändå litet hvad de
beteckna. Lamaiska läran omtalar nio himlar412); ßrahmas
omtalar tio 41 *); Judarne omnämna sju himlar, sju verldar, på grund af
de hos dem kända himmelskroppar 414), och hvar och en af dessa
ansågo de såsom styrda af en Ande416). Månne våra fäder
haft något nära samma mening med sina nio himlar, hvilka
de ansågo bebodda? — Valas uttryck röja, ehuru
hemlighetsfullt, att hon icke ansåg den synbara verlden, såsom ensam
tillvarande, eller såsom högst betydande i hela
verldsbyggna-den, likasom hon ej heller tyckes nämna dess skapelse, utan
dess omskapning. (Se 9:de stycket).
Det är onekligt, att våra fäder bemärkt vissa
stjernbilder; men vi känna numera blott få benämningar, som de
haft på dem, hvaraf några igenfinnas i urkunderna, och
några andra ännu lefva hos Nordens Allmoge. Dessa äro:
Thjasses ögon, som kanske betecknade Tvillingarne:
Aur-vandils ta, måhända Sirius, såsom Nordens vinterstjerna, ty
tån kallades för frusen 416): Eriggeråck, numera Orion:
Stor-vagnen, nu Lilla Björnen: Storrackin, nu Karlavagnen eller
Stora Björnen: Korset, nu Svanen: Sjus fjer norna,
Nordstjernan: samt Morgon- eller Aftonstjernan; naturligtvis kände de
äfven Vintergatan417). Kanske dessa nio benämningar utgjort
fädernas nio himlar.
Det är också lika obestämdt om de uti Solen och
Månen tänkt sig några särskildta uppehållsställen för lefvande
varelser; liksom Egyptier och Greker ansågo de sju stora
him-melskropparne med dertill hörande Andar. Det kunde ock
vara möjligt, att dessa nio verldar utgjorde våra fäders
djurkrets, då Midgård, d. v. s. jorden, tilläfventyrs ansågs ligga
midt i verlden, såsom den ännu föreställes uti Indernas
Zodiak 418), eller såsom Mekka af Museimän och Jerusalem af
Judarne anses ligga midt i verlden 41 ®). Sjelfva namnet
Midgård tyckes angifva ett dylikt begrepp. Ja, man skulle
äfven kunna gissa att med dessa himlar menades de förnämsta
Gudars och Gudinnors boningar, helst de samma, enligt hvad
Ung. 11. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
