Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440;
•Vapen gjorde under mellantiden från första utgifvandet 1819 af Sinnebildsläran
till 1832, då Åsarne utkommo fullständigt, och den fortsatta utveckling, som den
nordiska fornforskningens olika grenar uppnått efter denna tid, synnerligen i
Danmark och Norge, så stadgar sig till öfvertygelse den foreställning, att, då L.
ej kunde hoppas, att genom egna och samtidas forskningar se mer än det
all-mänuaste utredt af de vigtigaste foraskrifternas innehåll, han slutligen satte den
friare poetiska bearbetningen genom Åsarne i stället for den uteslutande
pröfvande undersökningen, hvartill han i första Afdelningen af Sinnebildsläran gaf
ett utkast. I denna mening äro Åsarne otvifvelaktigt delvis en omarbetning af
Sinnebildsläran. Åtminstone tyckas de flera gånger förnyade omarbetningarna
af dessa alltfrån 1816 vittna huru ringa han vårdade, att förkasta redan utförda
•Inger af hundradetals sidor, då framställningen ej mera öfverensstämde med
hans öfvertygelse om den mythiska eller historiska halten deraf. Utom
framställningen af vissa större Gudomligheter, hvaraf åtskilligt sednare ingått bland
•nmärkningarne till Åsarne, af förfädernas kroppsöfningar, kämpaspel och
envi-getingar m. m. samt af förhållandet mellan dessa bruk och vissa försvinnande
folklekar, hvari änno spåras det enkla skönhetssinnets förmåga att till en viss
grad ersätta verkliga insigter i organisk naturlära, utan att förfalla i gycklares
eller pedanters fel o. s. v. innehåller den återstående handskriften
hufvudsak-ligen strödda anmärkningar, såsom om Eddornas Gudakrig, om de vaniska
Gu-domligheterna, om användandet i forndigterna af olika namn för samma
gudomlighet, om utbredningen af Thors dyrkan hos olika folk i Europa och Asien,
om den bristande kännedomen af ljudens öfvergångssätt mellan befryndade
fornspråk, och deraf beroende svårighet att bedöma ordens verkliga eller skenbara
slägtskap, om vokalernas förminskning i de gamles skrift, om fädernas kännedom
angående himmelstecknen och deras användande af denna kunskap, om deras
geographi, vandringar, eröfringar och vidsträckta upptäckter, om det lifvaude
inflytandet af deras kraft på utvecklingen af befolkningarne i de läuder, hvarest
de, efter att antingen hafva härjat kusterna eller genomströfvat det inre,
småningom nedsatte sig, om vikingväsendets sednare utbredning bland andra folk,
om reminiscenser af hedendom i legenderna, i riddarromanen,
riddarord-narne m. ra., om sagosamlarnes bristande urskiljning, om de sednare
väring*-färdernas sannolika iuflytande i norden på de lärdas sammanblandning af
Turkar, Trojaner, Nordbor och bibliska personer, m. m., och den deraf
uppkommande följd, att få sagor finnas, hvari ej insmugit sig enskildheter, hvilka
ursprungligen tillhöra en hell annan sägn, om fortsättningen af denna vacklande
blandning och härmning intill våra dagar i all slags skön konst, om språkets
enhet, om skaldens pligter mot modersmålet och häfden, om fornengelskans
skönhet o. s. v. Kanske är den lucka, som sålunda qvarstår, numera mindre
väsentlig; enär det ursprungliga hufvudsyftet, att ådagalägga de storartade
nordmythernas misskända konstvärde, numera är vunnet, sedan Gallicismen i
skaldekonst, bildhuggeri och scenisk konst m. m. småniugom lemnat rum för
•a inhemsk friboren konstutveckling, t. o. m. fullständigare än L. någonsin
kunde hoppas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
