Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492;
ANDRA HANDLINGEN.
1. Uppträdet,
ALFHILD, NANNA.
Alfhild.
Hvart flyr jag? öfverallt mig svekets blickar följa.
Hvart flyr jag? öfverallt jag hämdens hänskralt hör.
Ej gästfriheten mer det gyllne hornet för:
ty stämplarne sitt svek inunder löjet.dölja,
och mjödet efter blod dem törstigare gör.
O! hvarför flydde då min barndoms lugna stunder,
då sorgen för min själ var blott ett rysligt under,
som, lik en barnadikt, var hörd och glömd igen? —
Hvi hann jag fjällets höjd? Jag djupet ser derunder,
och öfver mig jag hör blott stormen ryta !
Nanna.
Vän!
Det är ju stormen blott, som molnen kan fördrifva?
Välsigna då hans kraft; han renar himmelen.
Alfhild.
Ha Nanna! än du vill mig hoppets sömndryck gifva;
men känn dess drufva först. Hon kan ej mogen blifva;
dess saft berusar blott, men aldrig läskar den.
Hvad? Ivar dröjer än, då Alfhild värnlös gråter?
Han dröjer, då han vet att jag hans tröst begär? —
Men Qlofs stolte män oss åter nalkas der;
Kom! — (vill g&; men hindras af de inkommande).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
