Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
G. Fridrhson.
Hon är en skärseld
for mången ädel Riddersman.
Birgitta (gom icke bemärkt deras tal).
Förvirrad, stum jag ännu står —
Är Carl för evigt då förlorad?
Maria! var min synd så svår,
att så din vrede blef förstorad? —
Förlåt min klagan. — (kort tystnad; — till Birger).
Kom! jag går
till slottet, att med Drottningen
ett samtal hålla. — Himmelen
skall ge mig råd, att herfne leda,
och styrka, att mitt samvet freda. —
I morgon Alvah döpas skall.
Yårt skepp är klart. Förr’n solen hvilar
i morgon, under böljans svall,
jag från Neapel fjärran ilar,
med mina vänner, mina söner.
Må änglarne, på våra böner,
min Carl beskydda ifrån fall
(gJr, tillika med Frnarna och B. Ulfeon).
6.
ALPHONSUS, MÄNS PEDERSON, PEHR OLOFSON,
GUDMAR FKEDRIKSON.
G. Fredrikson.
Alltjemt — det ar då Himlens vilja —
alltjemt hon måste lida hür,
att hon en gång kan helgon varda.
P. Olofson.
Hon blifver det. Hvad i en syn
för hennes bigtfader Mathias
en gång af Gud blef uppenbaradt,
det sannas skall, —- det snart skall sannas.
Jag har ej velat henne säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>