Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Första handlingen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har redan domnat bort! Din kraft
föråldrats i sitt första utbrott!
Din hyllning var en härlig början:
du dräpte då sju Fvlkeskungar
och deras riken vann; men nu
du tvekar ju att pröfva svärdet
mot Granmar och hans gamle svärfar?
Af Svithiods Fylkeskonungar
de båda äro qvar ännu!
De trotsa dig; du det fördrager,
begrundar skygg hvart företag,
fast dessa djerfve börjat krig
mot dig, och landtman emot landtman
vid edra gränser gå i vapen
och vänta på ett kungamöte,
att krigets blodört mogna må,
och segrens hand tilldela frid.
Hvad! Är Kung Ingjald lik en träl,
som fattar djerf den tunga bjelken
och häfver den från jorden opp,
men, häpen öfver tyngden, åter
den ned på jorden falla låter,
och dånet, vid dess fall, förkunnar
att armen var för slapp? —
Ingjald (stiger upp).
Håll, Folk vid!
Vi Fosterbröder voro: lika
din far i allt oss härdade;
men likväl minnes jag, som Kung,
den gamle Odens visa ord
»åt en förtro dig, ej åt flere,
»ty verlden vet, hvad trenne veta.» —
Folkvid.
Så? Börjar äfven Konung Ingjald
att tro på Odén och hans Åsar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
