Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Andra handlingen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och näc det störtar tror en hvar
att egen tyngd det fällt. — Och se!
då kan jag krypa ur mitt skal
och taga på mig jätteskepnan,
och bruka denna fällda stam
till en ofantlig kungastol,
och mina långa armar hvila
uppå dess karm. — Men dessförinnan
behöfver jag ett säkert fotspjern,
när jag med dessa långa armar
vill spränga in den gamla porten
på Tnglingarnes kungasal;
och detta fotspjern är just Seland.
Hur skulle jag väl sitta trygg
på Yngves högsäte, omgifven
utaf ett odalmannafolk.
som lagar ger åt öfverkungen?
Hur, om ej Danmarks rike vore
min fotapall, och lydde först?
Det kostar blott två unga Drottar;
dem har jag redan i mitt nät.
At Skånes kust jag seglar blott,
tills Helge anländt. — Han är väntad,
så sade Rörik nyss. — Välan!
hvar blick är fäst på Illråda;
och få sitt öga rigta nu
på Seland och dess unga Drottar. —
Jag tvang min dotter till att ägta
Kung Rörik, fast hon älskade
hans tappre bror; men jag bedrog mig:
hon trogen blef emot sin make.
Ej mera vill jag sätta ut
mitt nät i en förtrollad vik,
der ingen fångst jag hoppas kan.
Nu jag omsider lagt det så,
att rofvet ej skall undanslippa;
Ung. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
