Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Tredje handlingen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
han lefver än! All glädje dör
hvar gäng jag tänker uppå honoro.
Hjorvard.
Min Hildigund! Förqväf ditt hat;
Kung Ingjald är med oss försonad.
Du minns jag svory att för min hand
hans blod snart skulle rinna. — Våldsamt
jag rusade i hvimlet fram,
och sökte Öfverkonungen.
Vi möttes: — striden blef förfärlig,
hans sköld bestänktes af hans blod.
Hildigund (på knä for honom).
En härlig syn! Kung Ingjalds blod!
Hjorvard (upplyfter henne).
Han samlade sin kämpakraft
och säg på mig: hans blick var Thors,
när ban ur molnen ser mot trollen.
Han röt mot mig: hans röst var Thors,
när han ur molnen helsar Gydjan.
Och då såg jag, att Ingjald var
den störste kämpe, jag besegrat,
och ättling utaf Asagudar.
Med dödens färg uppå sin kind
och lifvets eld i sina blickar,
han slog sig genom hela skaror
af kämpar, som tänkt fånga honom.
Hans mod jag sett mot fiender,
och jag vill tro, att ban mot vänner
bär samma storhet. —
Hildigund.
Granmar! Hjorvard!
Han kunde sä förblinda er?
J liten på det tämda odjur!...
Hjorvard.
Han måste vara fredlig. — Tvingas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
