Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Tredje handlingen - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjmvåbd.
Ja, Konung Högne!
Högne.
Svage trälar!
J gören frid med öfverkungtn ?
Frid med ett redan rnattadt rofdjur,
som J förmådden dräpa? —- Ha!
Hvad är val Ingjalds mag|t? — S* har
går jag, hans hjertefiende. —
Förmår han väl att skada Hftgnt?
Ken tron J honom, då, just då
är ban er redan öfrermttgtig.
Hjorvard.
Om ban är öfvervunnen, bör han
väl njuta frrd? Och om i (riden
vi obetänksamt glömma faran,
då äro vi ej värda friden.
Hilder
För denna hand han redan fallit,
om bela Ynglingarnes ätt
med honom kunnat rotas ut.
Men, genom Ingjalds son den lefver,
och, liksom rotskott från en ek,
sig håller qvar i moderjorden.
Set okänd går jag ännu här
och lossar på den sista roten
af fyrahundraåra trädet;
ty ren det murknat uti kärnan,
och falla skall det, jag det svär,
vid första storm, som Ivar väcker.
Det är mitt löfte, jag det håller.
Hjorvard.
Och jag vill hålla mitt; — jag bör dety
så väl som du.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
