Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Tredje handlingen - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10.
INGJALD (allena).
Sä tänker verlden! — Lät den tänka
ehvad den vill om Konung Ingjald,
blott hon sig böjer för hans vilja.
Ja! Verlden mäste hata Ingjald;
ty han dess litenhet föraktar.
Men hvad? Så tänker Hildigund?
O, henne ville jag så gerna
tro rättvis; — men jag fåfängt söker
att tina upp det frusna hjertat!
Ha, Ingjald! Känn hur svag du är!
Du åldras ju? — Dig qvinnan sänker
ned under ynglingen! — O, fasa!
Skall tiden herrska öfver mig? —
En magt då finns, — månn af de magter,
som våra prester gudar kalla? —
En magt då finns, jag känner det,
som bjuder stoftets söner falla ...
Dock mod, förvekligade Ingjald!
Din vilja skall dig öfverlefva;
ej grubbla öfver svagheten.
Var stark i allt; men svärma, svärma
i kärleken med ynglingsvärma! —
Hvad säger jag? O Hildigund!
Du, äfven du, bär hat till Ingjald
och hånar den besegrade?
Du kunde göra Ingjald lycklig,
du kunde göra Ingjald mild.
Du vägrar det, och nu ban skall
förakta allt, — ja äfven dig,
om det är möjligt, sköna mö!
Hur vildt mitt hjerta redan klappar!
Ha, Granmar! Hjorvard! offren J
åt edra Gudar. — Kärlekselden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
