Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Femte handlingen - 11 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingjald (vildt).
Ja le, min dotter;
Jag ock vill le. — Fort, fort med gillet,
som nyss jag dig befallde göra
Bland muntra kämpar hornet vandre!
Ifrån min glada kungaborg
skall qval och oro jagas bort,
liksom en dimma flyr för solen.
Ej låter Ingjald sorgen kufva
sin kraft — och smitta sina kämpar.
(Åsa går med tärnorna. Ingjald fortfar till kämparna:)
I kungasalen bären liket!
I natt hon hos mig hvila skall,
fast hön är blek, fast hon är kall,
som hennes hjerta var mot Ingjald. —*
Men läggen henne väl och lent,
på rika hyenden hon sofve,
så ljuft i öfverkungens borg!
Bort med all oro och all sorg;
de göra lifvets väg så trång,
Gån, att i Ingjalds sal er gläda
vid gyllne hornet än en gång,
och med en värdig bröllopssång
den fagra brudens minne qväda!
(kämparne bära in Hildigunds lik).
12.
INGJALD. FOLKVID. Våkdhallare.
Folkvid.
Kung Ingjald! Stormen rasar våldsamt
inom dig, fast du vill den qväfva
Haf mod! Ty ännu återstår
en värre kamp. Vet, Ivar nalkas,
med härsmagt. Hvarje stund han väntas
till Mälarn. — Tvenne kämpar nyss
det sade ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
