Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Femte handlingen - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
14.
INGJALD. Våedhållaee.
Ingjald.
Slån porten upp, att fienden
mä icke tro oss rädda. — Sedan
gän in och dricken med de andre.
(Vårdhållarne öppna borgportarna och vilja gå; Ingjald ropar
till dem:)
Bori med min rustning! — Raska kämpar
i fejden gå förutan sådant.
Blott mod och arm beskyddar oss,
och rustningen är, liksom offer
till Gudarne: en lögn, som mördar.
(Vårdhållarne, som aftagit rustningen, gå bort. Ingjald allena,
stöter svärdet i jorden och fortfar:)
Se så, nu är jag lätt och fri!
Nu kan jag, som en stormil fara
ifrån dig, låga jord! — Men hvad?
Du våldsamt drar mig åter till dig;
ty här föll Hildigund! — Ja här,
just här, jag såg min kungastol
nedstörtad, — ej i Upsala.
Hvad äro dessa usla skräckord
af några ilskna Thignarmän,
emot det sista afskedsord
af Hildigund? — »Förbannelse!» —
»Förbannelse!» — Se, detta ord
af hennes munn, i dödens timma,
är mer än brak och återskall
af Ynglingarnes kungastol,
när den blir krossad af Kung Ivar.
Ja! Detta ordets ljud förtränger
det härgny fienderna väcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
