Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Femte handlingen - 18 - 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarföre nu helt vapenlös,
i denna stund?...
Ingjald.
Har du ej hört,
hur starke hjeltar, midt i striden,
lagt från sig brynja, sköld och svärd,
och med sin klubba banat väg
igenom fienden? — Ett vapen
af träd ej döfvas genom trolldom;
ty träd är eldens bundsförvandt,
de båda troget hjelpa mig.
Viger.
Jag ej förstår hvarthän du syftar.
Ingjald.
Nog, Uplands Lagman! du förstår
ditt eget värf. Far fort dermed.
Jag har ej mer att säga dig.
(med ett handslag).
Farväl! —
(går hastigt in i knngshnset).
19.
VIGER SP A. Strax derpå HILDER.
Viger.
Förunderliga kraft,
som aldrig svigtar, alltid stiger!
Jag hatar och beundrar dig. —
Jag kom, med hjertat fullt af harm
mot den förvillade; ett handslag —
och allt försonades! — Jag kände
en hemlig eld ur handen gå,
som om en Gud sin hand mig räckt.
Och detta svärd, som han mig lemnat,
det kastar strålar under natten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
