Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingiald Illråda och Ivar Widfadme. Sorgespel - Femte handlingen - 19 - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIGER (fattar i svärdet).
Ej af din hand. —
Det landet är, som straffar honom.
Hilder.
Är blodshämd dä ej mer i helgd?
Min svåger och min systerdotter
och hennes man, med deras kämpar,
ha fallit. —
Viger.
Jo, din hämd är rättvis ..
O, Yngve! Fåfängt jag försvarar
din fallna ätt! —
(till Hilder).
Hör, huru modigt
de vänta fienden! Se der,
ott fackelsken: — man spejar oss. —
Bort, Yngling! bort med mördarvapnet!
Hilder (afsides).
Jag mina krigsmän kalla vill,
ur skogen. — Hämden får ej dröja.
Ha, Illråda! Sitt glad och trygg.
Din dom är fälld, du kan ej räddas:
i ormagård din säng skall bäddas,
och örn skall ristas på din rygg. (går).
Viger.
Beskydden, Valhalls store magter!
Beskydden nu vårt Svithiod,
att det ej dränks i eget blod! (går).
20.
INGJALD (kommer allena, med ett bloss i
handen).
Nu har jag tömt det sista hornet,
och druckit mina kämpar till:
de, mättade af mjöd, nu slumra
uppå den breda kämpabänken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>